Bratex® - en närakroppenupplevelse på Sjön
För att få ut optimalt av ditt sjöliv och öka ditt välbefinnande även under
tuffare väderförhållanden fordras det att du klär dig rätt inifrån och ut.
Bratex® microklimatplagg och funktionsstrumpor har använts av erfarna
seglare och dykare i många år och under extrema väderförhållanden.
De har befunnits hålla måttet med råge. Med Bratex® på kroppen
slipper du svettas och frysa i onödan och du orkar mer. Och om du av
någon anledning befinner dig i vattnet utan överlevnadsdräkt, så tar det
betydligt längre tid innan du blir nerkyld.
- När vi första gången hörde uttrycket "microklimat" var vi skeptiska - men vi insåg snart värdet av Bratex®-konceptet för att hålla oss varma, berättar Rolf Bjelke och Deborah Shapiro, två av världens kanske mest erfarna långseglare, om sina egna erfarenheter med Bratex produkter.
I Antarktis levde vi i Bratex® microklimatplagg under 15 månader. Plaggen var lätta att tvätta, även i kallt vatten, och torkade på några timmar när temperaturen var under fryspunkten. Att spara energi genom att vara rätt klädd är en viktig del av gott sjömansskap - till havs lever vi i Bratex® microklimatplagg.
Men det som förvånat oss mest är hur överlägset komfortabla Bratex®-kläderna är även i Sverige om hösten och i tropikerna för att hålla kroppen torr.
Bilder från Rolfs och Deborahs seglatser. Klicka på bilderna för att förstora.
Nyhetsbrev från Rolf och Deborah.
April 2006
Puerto Montt, Chile
"Ola" från Northern Light, i Puerto Montt, Chile: S41 grader 30 minuter. Årets segling i Södra oceanen, med besök på Auckland- och Campbell ön blev berikande och lärorik...
Sommaren började och slutade med två kraftiga oväder. Den första stormen fick vi över oss 60 sjömil söder om Nya Zeeland, på väg mot Auckland ön. Sydkap registrerade vindar på 90 knop och ett fartyg i Foveaux strait mätte byar på 100 knop - över 50 m/sek - kusligt mycket vind.
Själva befann vi oss på framkanten av lågtrycket och kunde segla ut ur det värsta ovädret. Uppskatningsvis hade vi 35m/sek i byarna. Tiden på Auckland ön fortsatte att vara mycket blåsig. På grund av dyningen tog det bland annat 8 dagar innan vi kunde komma iland och träffa forskarna. De ansåg att vädret var chockerande dålig, det sämsta de upplevt under de 7 år de varit där. Campbell ön, som ligger 150 nm söder ut, och som vanligen har betydligt sämre väder blev å andra sidan en upplevelse i solsken. Tiden i Södra oceanen bjöd på många kontraster. I "The Roaring Forties" blockerade högtryck västvindana.
För att få bra vindar från Campbell ön till Puerto Montt Chile - 4832 nm - höll vi oss därför kvar i i de "Furious Fifties" större delen av resan. Under en vecka fick vi trotts det lätta vindar och i två omgångar stiltje. I stort hade vi dock goda vindar - på 27 dygn avverkade vi 1/3-del runt jorden. Det andra kraftiga ovädret fick vi över oss just som vi gjorde landfall i Chile. Vindar på 25m/sek hade byggt upp en ganska ansenlig sjö, så först var vi lite betänksamma om vi skulle fortsätta in över kontinentalhyllan. Men tidvattnet var just på ingående, sjön började bli längre och brottsjöarna förlorade lite av kraften, så vi fortsatte. Angöringen blev mycket behaglig - molnen skingrades, framför oss låg Andernas snöklädda toppar, nytt land en ny kontinent och nya spännande upplevelser.
MVH, Termounderkläderälskare Rolf o Deborah
Oktober 2005
Nelson, Nya Zeeland
Fram till i början på december kommer Northern Light att ligga förtojd i Nelson
, en av världens säkraste hamnar, på nordvästra hornet av Sydön.
Staden är liten, vilket passar oss perfekt, allt vi behöver finns innom
gångavstånd.
Vi alternerar träningspass med att jobbar intensivt med båten, inför en ny
expedition. Arbetsnamnet är "Pärlor runt den vita kontinenten." Ett varv runt
Antarktis med besök på så många sub-Antarktiska öar vi lyckas ta oss till
och förhoppningsvis kan komma iland på.
Vi började lite mjukt förra sommaren, och seglade i januari sydost från
Tasmanien till Macquarieön. Ön ligger 56grader syd och 157grader ost och
administreras av Australien. Ön har ingen hamn, vik eller fjord, som skyddar
mot Södra-oceanens väldiga dyningar, så chansen att komma iland var
minimal. I två dagar fick vi vakta båten i väntan på att svallen skulle avta.
På tredje dagen närmade sig ett nytt lågtryck, som verkade passerar rakt över oss. Men vi hade tur, med tanke på nästa vindskifte. Lågtrycket gick alldeles söder om oss och vindriktningen förtsatte att vara från den nordliga sektorn, så vi hade skydd bakom den udde där vi låg, och kunde få några timmar iland: målet var att för första gången få se kungspingviner!
Med ett öga mot båten kollade vi också sjöelefanter som låg i högar. Guiden, som också är parkvakt, (ingen får landstiga och vandra runt för sig själv) berättade att vanligen så når sjöelefantens blod inte ut till skinet. Men blodet behovs där när dom omsar skin, och djuren kyls ner. Därför ligger sälarna tätt intill varandra för att hålla värmen!
Efter bara några timmar iland ökade svallen. Båten började rulla ganska våldsamt. Snabbt ut med gummibåten genom surfen och tillbaka till Northern Light, för att få 15hk utombordaren och gummibåten upp på däck, för att sedan stuva allt nere i båten och segla vidare.
Nästa mål var Aucklandön, vilken tillhör Nya Zeeland och ligger på 51 grader syd och 166 grader ost. Där stannade vi drygt en månad. Otroligt vakert! En hög ö, och till skillnad från Macquarie som ligger på gransen till Antarktiska konvergensen, täckt med skog. Rata skogen stod just i blom. Djupt röda blommor som fick landskapet att ser ut some en orientalisk matta.
Ön bjöd på många överraskningar: en var att en liten art av sjölejon, "Hooker Sea Lions" har tagit för vana att ligga, inte bara på land, men LÅNGT uppe i bergen. Vi hittade dom på 600 meter över havet, och det är svårt att säga vem som fick största shocken när vi stötte på dem, oss eller sjölejonen.
En forskare förklarade att bergs-flykten kanske är honans enda försvar mot de testosteron-vilda hanarna. Kanske det...
Så snart som vädret nu tillåter, mest sannorlikt vid års skiftet, ska vi segla tillbaka till Aucklandön och vidare sydost till Campbellön. Vi har tillstånd att besöka området under en månad. (Alla turism i dessa sub-Antarktiska öar är kontrollerad.) Och sedan seglar vi non-stop till Chile - en 5,000nm resa som kan ta 45 dagar. På den sträckan kan Volvo Open 70 båtarna komma att rusa förbi oss - vi skall hålla utkik bakåt mer än vanligt!
Sommar säsongen 2006/7 är målet Syd Georgian i Sydatlanten, och 2007/8 öar i Södra Indiska Oceanen.
Vi skall göra vårt bästa för att försöka slita ut våra Bratex Thermo underkläder!!!
Vi hörs! Deborah och Rolf .
Läs mer i Lilla Klädskolan
Läs mer om Micro
Läs mer om Termo
Läs mer om Funktionsstrumpor
Läs mer om Fleece/Pälsfiber